Haninge stärker nationella minoriteters rättigheter

Haninge kommun har tagit ett avgörande steg för att omsätta minoritetslagen i praktiken. Med nya riktlinjer för arbetet med nationella minoriteters rättigheter vill kommunen säkra skyddet för kultur, språk och inflytande – och stå upp för varje individs rätt att vara sig själv.

Vanliga frågor (FAQ)

Vad innebär minoritetslagen för kommuner?

Lagen kräver att kommuner aktivt främjar minoriteternas språk, kultur och inflytande, och att det finns tydliga riktlinjer för detta arbete.

Vilka är de nationella minoriteterna i Sverige?

Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar.

Vad innehåller Haninges nya riktlinjer?

Fyra områden: information, kultur/språk, inflytande och mot diskriminering.

Varför röstade Sverigedemokraterna nej?

SD motsatte sig riktlinjerna trots att de stödjer svensk lag. Det väcker frågor om deras syn på mänskliga rättigheter.

Varför riktlinjerna är viktiga

De nationella minoriteterna – judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar – har genom historien utsatts för diskriminering, marginalisering och osynliggörande. Även idag visar forskning och myndighetsrapporter att skyddet är bristfälligt. Minoritetslagen från 2009, som förstärktes 2019, kräver därför att kommunerna agerar.

Haninge har sedan 2010 ingått i förvaltningsområdet för det finska språket. Det är inte bara en skyldighet – det är också en möjlighet att vara förebild. Att aktivt främja mångfald, inte bara tolerera den.

Vad riktlinjerna innebär i praktiken

De nya riktlinjerna omfattar fyra fokusområden:

• Rätten till information
• Skydd av kultur och språk
• Delaktighet och inflytande
• Att motverka diskriminering och utsatthet

Det innebär att information ska finnas på rätt språk och nå ut på rätt sätt. Att minoriteternas kultur och språk – särskilt för barn och unga – synliggörs och får stöd. Att strukturerade samråd ger verkligt inflytande. Och att diskriminering aktivt motverkas.

Dessutom stärker riktlinjerna det interna arbetet inom kommunen. Genom samordning, uppföljning och utbildning skapas förutsättningar för ett långsiktigt arbete – i nära samverkan med minoritetsgrupperna.

Liberalerna står upp för minoritetsrättigheter

För oss liberaler är det självklart att stå upp för nationella minoriteters rättigheter. Friheten att leva sitt liv fullt ut – med språk, identitet och kultur – är en del av mänskliga rättigheter. Ett demokratiskt samhälle måste skydda dessa rättigheter, inte ifrågasätta dem.

Därför är det anmärkningsvärt att Sverigedemokraterna var det enda parti som inte ställde sig bakom kommunledningens förslag. Att vägra följa svensk lag och stärka skyddet för minoriteter går emot både rättsstat och anständighet.

Som det står i Liberalernas partiprogram:

”Samernas, sverigefinnarnas, tornedalingarnas, judarnas och romernas ställning som nationella minoriteter […] ska upprätthållas.”

Haninge ska vara en kommun där alla känner sig sedda, hörda och trygga. Där mångfald är en styrka – och där anständighet aldrig är valfritt.

Anförande från Nicole Forslund (L), kommunalråd med ansvar för demokrati under kommunfullmäktige den 26 maj 2025.

Ordförande, presidium, ledamöter och åhörare,

I dag står vi inför ett beslut som bottnar i både vårt historiska ansvar och vår framtida vision – antagandet av nya riktlinjer för Haninge kommuns arbete med de nationella minoriteternas rättigheter. Enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (minoritetslagen) ska kommuner anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete, och det finns en anledning till varför detta är lagreglerat – det är inte en fråga bland andra. Det här är en fråga om demokrati, om mänskliga rättigheter – och om anständighet.

Vi vet att de nationella minoriteterna i Sverige – judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar – genom historien har utsatts för diskriminering, marginalisering och osynliggörande. Vi vet också att lagstiftningen, inklusive minoritetslagen från 2009 och dess förstärkning 2019, tydligt kräver att kommunerna tar ett aktivt ansvar.

Haninge kommun har sedan 2010 ingått i förvaltningsområdet för det finska språket. Det innebär inte bara skyldigheter – det innebär en möjlighet. En möjlighet att vara en förebild. Att visa att vi inte bara tolererar mångfald, utan aktivt främjar och stärker den.

De riktlinjer vi nu föreslås anta konkretiserar hur vi i Haninge ska omsätta nationell lagstiftning och strategi i lokal handling. De omfattar fyra tydliga fokusområden: Rätten till information, skydd av kultur och språk, rätten till delaktighet och inflytande, samt att motverka diskriminering och utsatthet.

Det handlar om att säkerställa att information når ut – på rätt språk och på rätt sätt. Att synliggöra och stödja kultur och språk, särskilt för barn och unga. Att skapa verkligt inflytande genom strukturerade samråd och dialog. Och att bygga en kommun fri från diskriminering – där vi ser och hör alla.

Det handlar om mer än riktlinjer – det handlar om människors rätt att vara hela sig själva.

Genom den här riktlinjen stärker vi också det interna arbetet – genom samordning, uppföljning och kunskapshöjande insatser i hela organisationen. Vi skapar en stabil grund för långsiktigt arbete, i nära dialog med minoriteterna själva. Jag vill rikta ett tack till alla som bidragit till det här arbetet – både tjänstepersoner och de representanter från minoritetsgrupperna som varit med i processen. Ni har visat vad delaktighet betyder i praktiken.

Vi i den politiska ledningen står bakom detta arbete – med tydlighet och beslutsamhet.

Jag yrkar bifall till förslaget till riktlinje för arbetet med nationella minoriteters rättigheter.

Tack.